Hejsan!

Nu var de ett tag sen man skrev här, jag har inte haft nån bloggkänsla pluss att man är föräldrer.

Vart har den här året tagit vägen imorgon fyller våran dotter Camia 1 år.





De har hänt mycket på sista 2 till 3 månaderna med utvecklingen med Camia.

Ifrån hon ålat tills hon står och håller i sig efter möbler och väggarna, så går hon med gåvagn.

En kompis sa en gång när vi väntade Camia vi hadde halva tiden kvar sa hon nu är de lång väntan tills hon kommer men de tyckte inte vi,bara att gå till barnmorskan var itressant och upplevlse i sig.

En sak ska ni veta att bli föräldrer ,den kärlek som kommer med när man har fått henne på magen efter fött fram barnet och hur man känner för sitt barn i forsättningen de går inte att beskriva den känslan vill jag aldrig vara utan de är så stort den kärleken och de är många som känner igen sig som är föräldrer.

Innan vi fick barn visste man inget annat än de man har och kärleken tills sin familj, släkt , vänner, sambon.

Jag förstod eller inte visste vad de handlande om men nu vet jag vill aldrig vara utan den kärleken mellan mig och sitt eget barn de är så stort.


Ja vad har hänt i höst tills nu :

1. camia och jag har varit på myspys och camia var dit med Marco en gång. En gång per vecka de var kul de saknar man men snart börjar myspys igen.

2. jag jobbade en månad. De tyckte jag var skönt ut och träffade lite folk och nånting att göra  och inte bara vara mamma men jag ville vara hemma också.

3. vi firade julafton nere i dalarna med faster med familj och min pappa och syskon och farmor och farmors bror göran.

4. sen firade vi lilla julafton hoss anna-marie i ånge.

5. Nyår tog vi det lungt, då var bara min mor hoss oss de var rätt så skönt efter allt ståhej efter julen.
 

tjao kram på er